Vanlig spärr vs. Hårdspärr – Vad är skillnaden?
När det gäller att skydda sig mot identitetskapning och ekonomiska bedrägerier finns det olika typer av spärrar som kan sättas på din kreditprofil och personuppgifter. Två vanliga begrepp är vanlig spärr och hårdspärr. Här går vi igenom skillnaden mellan dessa och när de används.
Vanlig spärr
En vanlig spärr, även kallad bedrägerispärr, innebär att kreditupplysningsföretag flaggar din personuppgift i sina register. Det betyder att om någon försöker ta en kredit eller lån i ditt namn får kreditgivaren en varning om att du kan vara utsatt för bedrägeri. Kreditgivaren kan då kräva ytterligare verifiering innan de beviljar en kredit.
När används vanlig spärr?
- Om du misstänker eller har blivit utsatt för ID-kapning.
- Om du vill förhindra obehöriga kreditupplysningar.
- Om du vill minska risken för att någon tar lån i ditt namn.
Hur aktiveras vanlig spärr?
- Du kontaktar kreditupplysningsföretagen (t.ex. UC, Creditsafe, Bisnode).
- De lägger in en flaggning på din personuppgift som informerar kreditgivare om risken.
- Spärren är oftast tidsbegränsad, vanligtvis 6 månader, och kan förlängas vid behov.
Hårdspärr
En hårdspärr är en mer omfattande spärr som innebär att ingen kreditupplysning alls kan tas på dig under den tid spärren är aktiv. Det betyder att du själv inte heller kan ansöka om kredit, teckna abonnemang eller göra köp som kräver kreditupplysning.
När används hårdspärr?
- Om du har blivit utsatt för en allvarlig identitetskapning och behöver stoppa alla kreditförfrågningar.
- Om du vill ha maximal säkerhet och förhindra alla nya krediter.
- Om du redan ser tecken på ekonomiskt bedrägeri i ditt namn.
Hur aktiveras hårdspärr?
- Kräver polisanmälan och i vissa fall intyg från myndighet eller bank.
- Du måste kontakta samtliga kreditupplysningsföretag individuellt.
- Spärren gäller oftast på obestämd tid, men kan hävas om du skickar in en begäran.
Sammanfattning av skillnader
| Typ av spärr | Vad gör den? | När används den? | Kräver polisanmälan? | Tidsbegränsad? |
|---|---|---|---|---|
| Vanlig spärr | Kreditupplysningsföretag varnar kreditgivare om risk | Vid misstänkt bedrägeri | Nej | Ja, oftast 6 månader |
| Hårdspärr | Stoppar alla kreditupplysningar helt | Vid allvarlig identitetskapning | Ja | Nej, gäller tills den hävs |
Vilken spärr bör du välja?
- Om du misstänker ID-kapning men inte har bevis är en vanlig spärr ett bra första steg.
- Om du redan blivit utsatt och ser bedrägeriförsök är en hårdspärr nödvändig för att stoppa all kredithantering i ditt namn.
Att skydda sin identitet är viktigt, och om du är osäker på vilken spärr som är rätt för dig kan du kontakta ViPo Säkerhetstjänster för rådgivning och assistans.
